Grönedal

Torp under Nääs fabriker och friköpt

1875 till dags dato

Summering

Det börjar med Erik Wädtla, en före detta båtsman från Sandkullen, som byggde torpet på Nääs fabrikers mark år 1875. Erik och hans familj bodde där, och efter hans död 1904, flyttade olika familjer in och ut ur torpet. Runt sekelskiftet flyttar familjen Borin där.

Familjen Petersson, tar över torpet 1913 och 1941 byggs ett nytt hus. Alfons och hans bror Arnolt som bodde på Hallabron hade Ingrid Pettersson uppvuxen på Grönedal som hushållerska. Alfons köper även Grönedal och efter hans död ärver Ingrid stället för hon hade fått så dålig lön hela livet.

På senare år har familjen Blomdell som köpte torpet 1987 och Håkan Wall och Eva Uhrbom som flyttade in 1992/93 bott på Grönedal.

Erik Wädtla byggde torpet och 1800-talet

Erik Andersson Wädtla hade varit båtsman på båtsmanstorpet Sandkullen i 26 år (1849-1875). Nu var han 53 år gammal och hade fått avsked från båtmanstjänsten. Då behövde han och hans familj någonstans att bo på sin och sin hustru Anna Katarina Andersdotters ålderdom.

De bygger ett hus (torp) som låg på Nääs fabrikers mark och tvärs över vägen från båtsmanstorpet Sandkullen. Kanske hade de planerat detta länge, odlat upp markerna, byggt det lilla torpet, någon ko har de säkert skaffat, grävt brunn, mm.

År 1875 är det dags att flytta de 200 meterna. Nu försörjde sig Erik Wädtla på att hjälpa till på de olika ställena i trakten. Ibland ville han glömma den grå vardagen och ta sig en sup eller två. Det berättas att han spring barfota över isen till det söderut belägna Hoahult för att få brännvin.

Hustrun Anna Kristina Andersdotter dör 1885. Barnen hade börjat flytta ut redan på 1870-talet. Men den siste, Karl Johan, han bildar familj och bor där tillsammans med fadern.

Familjen på 1870-talets början:

  • Erik Andersson Wädtla, 1822-06-18, Båtsman nr 70
  • Anna Kristina Andersdotter, 1823-10-17, Hustru
  • August, 1852-05-10, Son
  • Karl Johan, 1866-05-18, Son
  • August, Saknas, Son
  • Emma, 1850-12-03, Dotter
  • Anna Maria, 1855-06-06, Dotter
  • Anna Charlotta, 1861-09-24, Dotter
  • Karolina, 1861-09-29, Dotter
  • Ida Sofia, 1870-11-26, Dotter

Sonen Karl Johans familj:

  • Karl Johan Eriksson, 1866-05-18, Son, Arbetare
  • Johanna Olausdotter, 1866-05-26, Hustru
  • Jenny Elisabeth, 1890-12-01, Dotter, dör 1895
  • Hildur Milliana, 1892-01-31, Dotter
  • Sven Hjalmar, 1894-06-14, Son
  • Victor, 1896-02-05, Son
  • Carl Johan Johansson, 1881-07-02, Fosterbarn

År 1880 flyttar en Anders Peter Johansson in från det närbelägna Ödegärdet. År 1886 gifter han sig med Anna Charlotta Eriksdotter och de får samma år en dotter.

Familjen:

  • Anders Peter Johansson, 1856-11-24,Man
  • Anna Charlotta Eriksdotter, 1858-09-25, Hustru
  • Hulda Emilia, 1886-10-11, Dotter
  • Axel Ivar, 1888-04-27, Son
  • Gottfrid, 1890-08-23, Son
  • Karl Hjalmar, 1894-01-04, Son

År 1897 den 11:e november flyttar både Karl Johan och hans familj och Anders Peters familj till Skafsås i Lerum. Med flyttar också fadern Erik Wädtla.

Familjen Borin

Samma år 1897 flyttar en familj Borin in i på torpet. De kommer från Bollebygd men hustrun Anna Sofia Hansdotter är dotter till "Fader Hans" på det närbelägna Ödegärdeskulle. Mannen och den nya torparen heter Gustaf Reinhold Borin kommer faktiskt hela vägen från Stockholm där han föddes som barnhusbarn. I 20-årsåldern flyttade han till Alingsås och sedan vidare till Bollebygd. Det verkar vara här som Anna Sofia och Gustaf Reinhold träffas. Och nu år 1897 flyttar de till Grönedal.

Även den gamle båtsmannen Erik Wädtla flyttar nästan omgående tillbaka till sitt, får man förmoda, kära Grönedal och 1899 bor han återigen på där. Sedan följer två år som inhyses hos Borin och han bor där tills han 1901 flyttar till Orrås fattighus, där dör han 1904 i en ålder av 81 år.

Familjen:

  • Gustaf Reinhold Borin, 1852-06-18, Torpare, arbetare, Dör 1911
  • Anna Sofia Hansdotter, 1864-10-06, Hustru
  • Anna Constantia, 1882-12-21
  • Joel, 1896-05-12
  • Elin, 1898-10-05
  • Signe Elisabeth, 1900-11-17
  • Gustaf Harry, 1903-03-15
  • Greta Emelia, 1905-04-12
  • Elsa Teresia, 1907-11-09

Efter Gustaf Borins död 1911 flyttar familjen till Fågelbokärr.

Larpe

Under några år bor Alfred "Larpe" Karlsson med hustrun Anna Sandelia Johansson på Grönedal. De flyttar till Tvärsjönäs 1913. Hur mycket de bodde på Grönedal är okänt men 1913 står det i kyrkböckerna att de flyttar till Tvärsjönäs.

Alfred Petersson

Alfred "Larpe" efterträds av Alfred Petersson som var född på Östra Råbo. Hustrun heter Johanna Maria Andreasson och hon kommer från Västra Viebo. År 1908 flyttar de till Lerum och stället Björkås under Aspenäs säteri. Men de vill egentligen flytta tillbaka till Skallsjö och försökte ta reda på om det fanns några ställen (torp) lediga som ingen brukade. Senast 1913 får de reda på att Grönedal står tomt och det måste det gjort en tid för det växte ljung ända in på husknuten.

Nu flyttar de ifrån Lerum år 1913 och för detta kom det en vagn dragna av ett par hästar och hämtade dem. På vägen till Skallsjö och med familjen och allt bohaget på vagnen råkade hästarna i sken vid Wamme bro i Lerum. De lyckades hålla sig kvar på vägen och lugna hästarna men en stol föll i vattnet där den försvann.

Familjen

  • Alfred Petersson, 1870-08-15, Torpare, Dör 1939
  • Maria "Mia" Johanna Andreasson, 1875-07-28, Hustru, Senare Pettersson, dör 1969
  • Alfhild Maria, 1908-02-11, Dotter
  • Rut Ingrid Pettersson, 1910-07-02, Dotter
  • Lars Hjalmar Petersson, 1913-08-23, Son
  • Folke Georg Andersson, 1921-04-08, Son

Maria "Mia" Johanna Andreasson sitter vid spinnrocken vid kakelugnen som finns kvar i dagens vardagsrum. Foto Håkan Wall/Cecilia Olsen som också tagit kortet
Maria "Mia" Johanna Andreasson sitter vid spinnrocken vid kakelugnen som finns kvar i dagens vardagsrum. Foto Håkan Wall/Cecilia Olsen som också tagit kortet

Bouppteckning efter Alfred Peterssons som dör 1939:

I bouppteckningen fanns bl.a. en ring, ett fickur, en orgel a 150 kr var dyrast jämte de 2 st korna a 150 kr var. Även fanns det en gödkalv, en spädkalv och 20 st höns. Även separator fanns med värde 50 kr. Och det var definitivt plus på sista raden. Orgeln spelade Ingrid kommer Cecilia Olsen ihåg.

Efter Alfreds död flyttar dottern Alfhild Maria tillbaka till Grönedal.

Familjen:

  • Alfhild Maria Petersson, Mor
  • Cecilia Hilda Maria, Dotter, senare Olsen

Slutet 1930-talet:

Sonen Folke Andersson bor även han kvar på Grönedal. Han arbetade som så många på Nääs Fabriker, både på fabriken men mest på Sävhults gård som låg under Nääs Fabriker. På Nääs Fabrik han hade ett kontrakt som löpte på två? år åt gången. Mest av allt ville Folke flytta in till Göteborg men kontraktet band honom kvar. På 1930-talets slut var torpet i ett dåligt skick och behövde minst renoveras. Då erbjuder Nääs Fabriker att bygga ett nytt hus mot att han skrev på ett 5-årigt kontrakt. Folke skrev på och då byggds det ett nytt hus. Detta väl inte riktigt vad Folke ville men han kände sig tvingad till detta för att mor Mia, hans syster Alfhild med dotter Cecilia, syster Ingrid och hans själv kunde bo kvar. Ett nytt hus byggs och blir klart 1941 och lagom till jul är det dags att flytta in.

Så nu from 1939 är det Folke som är torpare/arrendator av Grönedal. Men han och hans familj vill lämna detta livet, flytta därifrån och snart skulle det yppa sig en möjlighet.

Alfons och Ingrid

Alfons och hans bror Arnolt som bodde på Hallabron hade Ingrid Pettersson som hushållerska . År 1948 tas Grönedal över av Alfons Magnusson som då brukar båda ställena. Sedan friköper han Grönedal år 1961 från Nääs fabriker. Alfons flyttar sedermera till Grönedal men brukar fortfarande de båda ställena och tom lite på Ödegärdet . Detta i varje fall delvis beroende på Hallabron som då var i dåligt skick. 

Bild: Tagit troligen på Mias 85-årsdag med det nya huset i bakgrunden - 1960 - Foto Håkan Wall/Cecilia Olsen som också tagit kortet
Bild: Tagit troligen på Mias 85-årsdag med det nya huset i bakgrunden - 1960 - Foto Håkan Wall/Cecilia Olsen som också tagit kortet

Nedan personerna på bilden

Efter Alfons Magnussons död 1973 testamenterar han Grönedal till Ingrid Petersson, detta för att hon varit hushållerska med så dålig lön i alla år.

Ingrid blev på gamla dagar mycket kattkär och hade många katter. Även grävlingarna månade hon om och matade. De hade ett bo under huset och när man grävde avlopp upptäckte man grävlingbo. Ofta kunde man se dem hoppa och skutta omkring i trädgården.

Själv dör Ingrid år 1986 och hennes dödsbo säljer huset. Både Folke och Cecilia var inblandade i försäljningen.

Bild: Grönedal på andra sidan vägen (Sandkullen på denna sida vägen) - 1958 – Foto Håkan Wall

Familjen Blomdell

Efter Ingrid Pettersson köper familjen Blomdell år 1987 Grönedal av dödsboet efter Ingrid. Familjen är Per och Eva-Lill Blomdell med deras barn. När köpet gjordes ingick inte ladugården som då låg på Skogssällskapets mark. Men Skogssällskapet var mycket tillmötesgående och sålde ladugården och marken runt den så allt igen blev en enhet. Den gamla ladugården görs nu om till ett stall. Familjen arrenderade även ett par åkrar av Skogssällskapet för en mycket rimlig penning. Familjen flyttar ur 1992.

Per Blomdell berättar att det var så trevligt att lära känna Stig och Birgitta Helgesson som bodde på andra sidan vägen. Stig var ett tekniskt geni när det kom till bilar och det var nästan inget han inte kunde laga. 

Håkan Wall berättar

Efter familjen Blomdell flyttar nu Håkan Wall och Eva Uhrbom in på Grönedal vid årsskiftet 1992/93. Ladugården fortsatte även nu att vara ett stall och för ett par hästar.

Tillsammans får de tre barn. Den äldsta brunnen är kvar nere i hagen och har fortfarande vatten. Barnen är alla döpta i Skallsjö Skogars missionshus med vatten från denna brunn.

Håkan är en mycket energisk, händig och teknisk person med stort intresse för bilar och motorcyklar. Till dessa har han även byggt ett flertal husvagnar både till motorcykeln och bil. Så numera finns även garage för att kunna göra byggen och renoveringar.

Även huset har byggts om och renoverats.

Nu för tiden och sedan många år bor Håkan på Grönedal tillsammans med Birgitta Arnell. 

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Håkan Wall, Per Blomdell, Cecilia Olsén, Eva Uhrbom

Bilder: Håkan Wall och Cecilia Olsén