Hasseldalen

Torp under Floda

1660-talet – dags dato

Summering

Troligen tillkommer Hasseldalen på 1660-talet och det är en Gunnar i Hasseldalen som omnämns. Det var säker svåra tider för 1681 står torpet öde. Runt år 1700 bebos det igen. En lite känd person är "Trädes -Janne", Janne Andersson som föddes 1844 i Hasseldalen och sedan gifte sig med en flicka från Trädet. På slutet av 1800-talet tar Edvard Andersson och Lotta Johansdotter över torpet, men efter en kontrovers med patron von Proschwitz bygger de nytt, som är Västerdal. De sista att bruka marken var Albert Pettersson från torpet Högsås (Torskes) som 1934 säljer till direktör Dahne och då görs stället om till sommarstuga och trädgården till en park. Efter dem tog familjen Rudeberg över och 2005 tillträdde nuvarande ägarna Kent och Anne Österman. De har rustat upp, byggt om, mm så att nu (2024) är Hasseldalen det ställe som Kent och Anne faktiskt drömde om som tonåringar!

Början – slutet 1600-talet

Lite tveksamt när man började bruka Hasseldalen. Första skriftliga noteringen är i domböckerna från år 1670 då talas det om en Gunnar i Hasseldalen som är sjuk och fattig och bor i en backstuga. Om han redan kallas Gunnar i Hasseldalen eller kanske Hasselbacken kan vara lite äldre. På en karta från 1654 finns inte Hasseldalen med. Vem vet vad som hände? Med all sannolikhet har Gunnar och hans familj det svårt och han försöker väl på alla de sätt få mat på bordet, husrum, mm. Om detta kommer han ihop sig med Gustaf Abraham Örnevinge. Vilket leder till att torpet som står öde 1680 och han blir uppsagd 1690. Vad som händer med Gunnar och hans familj sedan får vi troligen aldrig veta.

Efter Gunnar verkar det som att en Anders Torstensson och hans hustru Kerstin tagit hemmanet på 1690-talet.

Ur domböckerna

1670. Gunnar i Hasseldalen (familj är?) sjuka och fattiga och har ej betalt mantalspengarna. Gunnar sitter i en backstuga och har inte att hjälpa sig med.

1675. Gunnar i Hasseldalen, torpare under Floda, måste göra alla sina dagsverken. Har dessutom huggit och sålt av Högsboholms enskilda skog.

1690. Gunnar i Hasseldalen uppsagd.

1690. G.A. Örnevinge tilltalade Gunnar i Hasseldalen som av motsträvighet — sedan G.A. ö. sagt upp honom på torpet blivit kvarsittande. Hotat både G. A. Örnevinge och den som skulle ta över torpet efter Gunnar "Skall bränna upp dej". Har dessutom med hugg och slag överfallit Anders Torstenssons hustru Kerstin som tagit hemmanet. G.A. Örnevinge trodde Gunnar tänt eld på skogen, vilket Wilhelm Trana vid ankomsten skulle kunna berätta.

Ur Mantalslängderna

År 1679 bor en Gunnar på Hässlabacken, året efter 1680 är Hasslabacken obesuttit och år 1681 är Hasslabacken öde. Troligen är Hasslabacken samma sak som Hasseldalen.

1700-talet

Från 1699 tar Zackris Börjesson och hustrun Karin över som torpare. De har barnen Börje, Oluf (född 1697), Sven, Anders, Oluf (född 1702), Oluf (född 1707) och Kerstin. Sonen Börje tar över och även senare sonen Sven. År 1730 verkar det vara nya torpare Pär och kanske hans son Anders Pärsson. Sedan är det Anders Olsson och Elias Andersson.

Pigan Annika Andersdotters tragiska liv.

År 1755 är det Anders Andersson tillsammans men hustrun Maria Jonsdotter som är torpare. Anders dör i Januari och Maria blir änka. De har dottern Annika och från ung ålder blev hon piga på Högsboholm.

Från denna tid föreligger ett domstolsprotokoll enligt följande .

I Vättle härads dombok av 1756. Vid tinget i Lerum anklagar länsman Lundberg pigan Annika Andersdotter för det hon den 8 nästförvekne januari under dess tjänst att sköta boskap på Floda säteri skall med fullt uppsåt och vilja varit i begrepp att sätta ladugården därstädes i brand genom en lunta med svavellappar som hon gjort eld på uti halmladan.

För andra gången förekom detta mål den 7 april 1756, då Annika hämtad ifrån häktet på Bohus fästning föreställdes.

Tillfrågad om anledningen att föresätta sig ett så fördömeligt uppsåt svarade Annika att dess husbondes son herr Johan Jacob von Döbeln skall varit ganska hård emot henne och även en gång slagit henne med en carbas (=flätad läder­piska; rotting att aga med i äldre tid), att hon därav legat sjuk vid pass fjorton dagar, och som hon inta sett sig uthärda med sådan hårdhet, så skall hon hava velat genom den eld hon lagt i halmladan giva tillkänna ett sådant uppsåt, varigenom hennes husbonde skulle få anledning entlediga henne ifrån ladugårdspigetjänsten, vilken henne såsom allenast 16 år gammal skall varit drygare, än hon därmed kunnat uthärda.

Annika tillfrågades, huru det tillburit, att hon låtit sig städ ja till en tjänst, som hon förklarar vara drygare än att hon densamma kunnat bestyra. Hon svarade härtill, att såväl hennes husbonde som hennes moder änkan Maria Jonsdotter på torpet Hasseldalen under Floda säteri henne därtill trugat, vilken senare sig även inställde och erkände att hon både lockat och pockat sin dotter att gå i denna tjänst, då hon icke dristat vara sitt husbondefolk emot.

Herr von Döbeln svarade på frågan om Annika verkligen varit ensam ladugårdspiga på Floda: Ja, men att arbetet dock, när hon ville använda egen flit skulle vara drägligt, efter vid gården voro torpare dagligen på dagsverke, som henne understödja kunnat .

Sedan hon en kväll underlåtit att ge kreaturen nattfoder, hade han tämmeligen väl agat henne för sådant självsvåld, varefter hon väl åtta dagars tid legat sjuk, men han tror att sådant skett av sturskhet.

Rätten hyste tydligen medömkan med den arma flickan, som blivit så illa hanterad och som husbonden fodrade så omänskligt mycket av, och förmildrande omsändigheter kunde påvisas .

Att Annika tänt eld i halmen under dagen, då flera karlar var sysselsatta med tröskning på logen och således snarast kunde ta itu med släckningen, talade för att flickan inte ämnat nedbränna husen.

Adjunkten i Lundby församling herr Severin Ström förklarade, att Annika var väl kunnig i sin kristendom samt hade begått Herrens nattvard.

Rätten enade sig om följande dom:

Annika avstraffas med 18 par ris, tre slag av paret, varefter hon såsom så ung till åren och vanartig samt nödig haver någon anständig aga och tillsyn, till dess hon sitt lastvärda förhållande kan hava tid att ångra och bättra, skall försändas till spinnhuset i Göteborg — det nu s.k. Gullbergsbrohemmet — att därstädes arbeta utu ett år.

Spinnhus var arbetshus för tiggare, lösdrivare och "vanartig ungdom" enligt en stadga från 1698 och man kan förmoda, att miljön för den säkerligen ganska ofördärvade flickan från Floda inte var särskilt gynnsam.

Föräldrarna till denna olyckliga flicka tycks alltså vara de i mantalslängderna 1755 upptagna Anders Andersson och Maria Jonsdotter från Hasseldalen.

Andra halvan av 1700-talet

From år 1760 tar Erik Jonsson (född 1726) och Annicka Persdotter (februari 1720) över som torpare. 1774 blir han änkeman, men redan 1775 gifter änkemannen om sig med änkan Kierstin Andersdotter (1741-09-20) från Ryggebol. På 1780-talet tar äldste sonen Erik över som torpare. Erik Jonsson dör 1810 hela 84 år gammal av ålderdom.

År 1795 gifter sig drängen Hans Jonsson från Floda Led med pigan Annica Gustafsdotter från Hasseldalen. Troligen är det runt detta år som Hans Jonsson och Annica Gustafsdotter tar över som torpare. De får fem barn, varav två tvillingar. Notera! I Början på 1800-talet heter Annika inte Gustafdotter utan Eriksdotter. Redan i början av 1800-talet är Hans Jonsson bräcklig och krympling. Även sonen Börje står som bräcklig och svagsint. Annika Gustafsdotter dör 1818, då 48 år gammal i bröstsmärtor. Hans Jonsson gifter om sig år 1820 med pigan Maja Andreasdotter på Hasseldalen.

Hushållet:

• Hans Jonsson, 1767-02-00, Man,
• Annica Gustafsdotter, runt 1770, Hustru 1:a giftemålet 1795, dör 1818
• Johannes, 1797-01-05, Son, dör 1797 i magsmärtor
• Börje, 1798-02-28, Son
• Anders, 1802-09-24, Son, dör 1803 i magsmärtor
• Johannes, 1805-10-21, Son, Tvillingar
• Kerstin, 1805-10-21, Dotter, Tvillingar
• Anders, 1811-04-19, Son
• Maja Andersdotter, 1773-03-20, Hustru 2:e giftemålet 1820, från Tvärsjönäs

Yngste sonen Anders Hansson gifter sig 1834 med Elsa Persdotter från Östergården på Sävhult.

Familjen ser ut så här:

• Anders Hansson, 1811-04-19, Torpare,
• Elsa Petersdotter, 1810-08-03, Hustru, Från Svederna
• Anna Christina, 1834-09-01, Dotter, gift i Grönhult
• Johanna, 1839-07-05, Dotter, gift med Edvard i Stenhagen
• Johan Edvard, 1841-10-31, Son, tar över, gift med Lotta i Stensjöhult, död 1925
• Johan August, 1844-08-04, Son, gift med Anna Sofia på Trädeslund, "Trädes-Janne"
• Emma Maria, 1846-12-15, Dotter, ogift, död 1872
• Helma Sofia, 1849-12-01, Dotter, gift med Johan Aug, Pettersson Tvärsjödal, död 1935, "Dala-Soffi"
• Alfred, 1852-09-14, Son, Dör redan samma år
• Josefina, 1854-01-07, Dotter, gift med "Sesse-Patrik" på Stensjöhall, 1897

Bild - Trädes -Janne . Janne Andersson föddes 1844 i Hasseldalen och gifte sig med en flicka från Trädet. Foto Lars Hagström

Nästa brukare blev sonen Johan Edvard (Kallad Edvard) gift med Anna Charlotta (Kallad Lotta) Johansdotter .

Samma hushåll

• Edvard Johan Andersson, 1841-10-31, Torpare,
• "Lotta" Anna Charlotta Johansd:r, 1855-11-18, Hustru,
• Augusta Wilhelmina, 1878-05-20, Dotter,
• Jenny Elisabet, 1880-10-23, Dotter,
• Jenny Elwira Aronsdotter, 1881-07-14, Dotter,
• Anna Emilia, 1882-11-19, Dotter,
• Matilda Josefina, 1885-03-25, Dotter,
• Gerda Victoria, 1892-06-19, Dotter, Föds på Västerdal
• Edit Linea, 1895-08-08, Dotter, Föds på Västerdal
• Hedvig Charlotta, 1898-11-07, Dotter, Föds på Västerdal

Bild - Till vänster ser vi Edvard Andersson i Hasseldalen (född 1841) och hans hustru Lotta, född på Stensjöhult. Övriga personer är släktingar. - Foto Skallsjö hembygdsförening

Edvard byggde efter en kontrovers med patron på Floda, (det berättas att han ställde ifrån sig sin lie och gick hem) Västerdal och familjen flyttade dit 1889.

Som ny brukare efterträdes Edvard av kusinen Anders Patrik Johansson. Även han kommer från torpet Pallen.

Samma hushåll

• Patrik Anders Johansson, 1857-03-11, Torpare, "Sesse-Patrik"
• Josefina Andersdotter, 1854-01-07, Hustru

Patrik och Josefina flyttar 1897 till Stensjöhall (Sessas) och efterträddes av brodern Johan Emil, även han från Pallen.

Samma hushåll

• Johan Emil Johansson, 1872-07-23, Torpare
• Augusta Vilhelmina Karlsdotter, 1866-11-09, Hustru
• Margareta Emilia, 1896-08-09, Dotter, Drunknar 1908
• Anna Cecilia, 1898-05-06, Dotter, Drunknar 1908
• Signe Vilhelmina, 1900-05-25, Dotter
• Agnes Svenborg, 1902-09-09, Dotter
• Karl Johan Erik, 1905-04-05, Son
• Anders Einar, 1907-06-07, Son
• Nils Paul, 1909-11-11, Son

Uspen tre drunknade på isen den 23:e november 1908 – två av dem var från Hasseldalen

Det var måndagen den 23 november 1908. Dagens lektioner i Högsboholms skola var slut, men innan barnen begåvo sig åstad mot sina respektive hem erhöll de en allvarlig förmaning av sin lärarinna, fröken Gerda Andersson, att icke begiva sig ut på sjön Uspens svaga is. Sjön hade varit tillfrusen ett par tre dagar, men nu var det töväder, vilket givetvis gjorde det riskfyllt att gå ut på isen. Icke förty så begåvo sig några av barnen ut på sjön och den våra olyckan inträffade -- isen brast och tre av flickorna gingo till djupet och omkom, trots försöken att rädda dem. Av de förolyckade var två syskon, en 14 och en 12 år, och bodde i Hasseldalen. De omkomna flickorna var Margareta Emilia Johansson och Anna Cecilia Johansson. Även en flicka från Dalahage dör också.

På morgonen fanns det ingen frukost till syskonen som dog. Men mamman hade lovat att hon skulle baka bröd under dagen så de skulle få till efter skolan. Men de kom ju inte hem och detta tärde på henne hela livat.

Albert Pettersson och Olivia

Fr.v. Albert Pettersson, Helfrid och sannolikt är två av barnen Alice och Margareta. Till höger, Harry och Arne.

Johan Emil Johanssons familj flyttar till Hunstugan och i stället inflyttar 1919 Albert Pettersson från Högsås (Torskes), som blir nästa brukare.

Samma hushåll

• Albert Hans Pettersson, 1875-04-29, Torpare och lägenhetsägare, "Torsk-Albert"
• Hilda Olivia Johansdotter, 1886-05-16, Hustru, "Liva"
• Helfrid, 1911-12-22, Dotter, Flyttar ut 1929
• Harry Valdemar, 1913-06-01, Son, "Harry-Torsk"
• Arne Reinhold, 1915-11-24, Son, "Hasseldals-Arne" eller "Torsk-Arne"
• Alice Kristina, 1918-01-02, Dotter,
• Margareta, 1920-05-25, Dotter,

År 1925 friköper Albert Pettersson Hasseldalen fastigheten från Floda. Samtidigt brukar man markerna på Högsås till åren 1926–27. År1934 säljs fastigheten och i samband med detta läggs jordbruket ned.

1934 och framåt

År 1934 såldes fastigheten till grosshandlaren och direktören i "AB Lars Forselius", Bertil och hans hustru Beda Dahne. Samma år rivs ladan, huset förlängs och byggs om till sommarstuga. Två år senare 1936 byggs även ett härbre på tomten. Åren 1937-38 styckas fastigheten i tre delar där det också byggs sommarstugor.

Famijen ser ut så här

• Bertil Herbert Dahne, 1893-09-03, direktör
• Beda Eugenia Dahne, 1889-05-13, hustru
• Leif Bertil Dahne, 1920-03-06, son

Leifs familj

• Leif Bertil Dahne, 1920-03-06
• Gunvor Anna Matilda Dahne, 1921-01-10
• Per Olof Bertil Dahne, 1949-02-01, son
• Eva Anna Elisabeth Dahne, 1951-02-11, dotter, "Bimbi"
• Leif Ola Herbert Dahne, 1955-05-23, son

Daga Gustavsson uppvuxen på Västerdal berättar

Dahnes köpte ägg på vägen till sommarstugan. Detta gjordes hos "Staffan-Anders" som hade en liten handelsträdgård i Staffanstorp. "Staffan-Anders" var även anställd att vara trädgårdsmästare på Hasseldalen och han gjorde detta en dag i veckan. Trädgården var mycket fin, lite som en park  och innehöll även vackra stenpartier. Dahnes köpte också ägg från Västerdal, där de även köpte mjölk. Daga fick gå ned med mjölk till dem en gång om dagen. Herr Dahne skulle bara ha bruna ägg som bara hans fru fick koka. Hon fick även städa det fina huset där det fanns en öppen spis och tre kakelugnar (finns kvar än idag). För detta fick hon fem kronor, alltid i ovikta fem-kronor sedlar av fru Dahne. De hade även en fin bil, en amerikanare, kanske en Dodge. Den kunde köras på den nya vägen som gick från Bocksmossen förbi Hasseldalen och till Tvärsjödal (idag är det inte möjligt att köra hela vägen med bil på västra sidan av Tvärsjön men rester av vägen finns kvar vid ruinerna av torpet Högsås). Dahnes var rejäla människor och bra att ha med att göra. På midsommar bjöds familjen från Västerdal in. De vuxna satt på ena sidan huset och barnen på andra sidan. Där serverades sockerdricka och kondiskakor, vilket inte var vanligt annars.

Familjen Rudeberg

Dahnes sålde år 1964 huset till professor Sten Rudeberg och hans hustru Ingegerd. Sten Rudeberg var geograf.

Kent och Anne Österman

År 2004 köper Kent och Anne Österman fastigheten medan tillträdet sker först 2005. Läget är fint men vid denna tid var huset rätt nedgånget och underhållet var eftersatt under många år. Trädgården som en gång varit som en park var nu långt ifrån detta.

Anne berättar: När vi var i 15-16 år och åkte moppe borta i skogarna sa vi alltid när vi åkte förbi Hasseldalen att här skulle vi vilja bo. Vi har ofta åkt dit genom åren, med fikakorgen och suttit på berget bakom huset och fikat och njutit av utsikten. Vi trodde aldrig att det skulle kunna bli vårt. Vi köpte istället sista tomten vid Lensjön norra och byggde vårt bo. Men så hände undret Hasseldalen blev till salu. Då ställde jag frågan till Kent "orkar vi börja om igen?" vi var ju ändå 56 år. Kent svarar "har vi nu drömt om det här stället i så många år så orkar vi", och på den vägen är det. Vi lämnade Lensjön efter 40 år och startade på nytt på Hasseldalen. Något som vi aldrig har ångrat.

Nu börjar en mycket omfattande renovering och upprustning av huset. Efter denna massiva renovering av huset, har ändå huset kvar sin karaktär. Kvar är den öppna spisen, kakelugnarna och järnspisen. Denna renovering görs, plus att det byggs en lada, ett orangeri, garage, mm på tomten. Upprustning sker också av trädgården, det gamla härbret, mm. Så efter 10 års arbete kan Kent och Anne äntligen flytta in år 2015.

Huset är nu en verklig en pärla med ett vackert läge mot Tvärsjön.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, syskonen Daga, Ove, Maj och Lars-Inge (barn till Birger och Torborg på Västerdal), Lars Linder, Åsa Linder, Per Dahne, Kent och Anne Österman

Bilder: Skallsjö hembygdsförening, Kent och Anne Österman, Lars Hagström,  Syskonen genom Lars Linder , Per Dahne och Bimbi Dahne-Videborg. Notera att när det står "Linder/Dahne" är det oklart om detta foton kom ifrån vilka av föregående.