Ljunghögen

Ljunghögen (Ivarssons, Skogshyddan)

Torp under Öijared och Floda som friköps

1565 – 1985

Summering

Ljunghögen har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. Ursprungligen var det en arrendegård under Öijared och senare Floda säteri.

Under 1600-talet drabbades området av svårigheter, inklusive missväxt och hungersnöd. En karta från 1655 visar torpets lilla åker och äng vid Säveån.

From runt 1820 bor inga åbor längre på Ljunghögen, inte heller några torpare. Nu är det statardrängar med familjer som bor där.

Vad som händer på 1850-talet är osäkert men nu blir det ett torp igen. År 1854 flyttar Erik Andersson och hans hustru Inga Lena Pehrsdotter med familj in. De ska ge upphov till släkten Ivarsson som ska bo kvar här länge.

På 1900-talet blev torpet känt som Skogshyddan, och flera familjer bodde där, inklusive familjerna Ivarsson och Florell.

Slutet kommer i och med byggandet av hyreshus på platsen 1988.

Bild: Skogshyddan kanske på 1950-talet – Foto Anonym givare.

Inledning

Torpet Ljunghögens sista läge var där nu tvåplanslägenheter finns på adressen är Gamla Kyrkvägen 3, 5 och 7. Området heter Ljunghögen och är uppkallat efter torpet.

Redan från början heter torpet Ljunghög(en) med lite olika stavningar. Så uppenbarligen har det växte mycket ljung här på de magra sand- och gruskullarna. Och hemmanet lades på höjden.

Säkerligen så brände man ljungbackarna med jämna mellanrum för att få bort ljungen och då få mer gräs att växa. Ljung i sig var ett mycket dåligt foder men troligtvis använde man det som vinterfoder ändå.

Början – 1500-talet och första halvan 1600-talet

På 1500-talet var Ljunghögen en arrendegård på ett halvt mantal och ägdes först av Öijared. Först på 1650-talet köptes det in av Floda säteri, trots att det ligger som granne. Gränsen mot Floda säteri gick i Kråkebäcken.

Det första skrivna är från år 1565 i landskapshandlingarna (jordeböcker). Och det är samma källa som vi vet namnet på den som bodde här och han hette Anders. Anders skulle ränta (skatta) två årliga dagsverken, dessutom ränta för foder till att årligen utfodra en så kallad kungs- eller slottshäst och två lagmanshästar.

Anders i Ljunghögen räntar 1565

• Årliga dagsverken 2
• Årliga hästar 1
• Lagmanhästar 2

Sedan vet vi inte så mycket mer förutom att stället står i mantalslängderna förrän runt 1650.

1650 – 1720

Runt år 1650 köper Floda säteri in Ljunghögen. Det då Johan Gustafsson Örnevinge som är ägare till Floda och Högsboholm.

År 1650 bor, även nu, en Anders på Ljunghögen. Anders hans familj och nästan alla i Skallsjö hade det riktigt svårt under detta och föregående året.

Ur Skallsjöboken

"Hösten 1648 gick skörden i stort sett tillspillo till följd av ett oavbrutet regnande. Vintern blev ovanligt lång med sträng köld ända till april. Redan på våren 1649 rådde därför svår nöd — en förhärjande boskapssjukdom tog en betydande del av allmogens boskap, varigenom nödläget ytterligare försvårades. Vårarbetet kom sent igång, tillgången på utsäde var ytterst ringa och grobarheten nedsatt. Den sent sådda säden hann icke mogna innan höstregnen började, varigenom skörden uteblev. Under hösten och vintern uppstod en mycket svår hungersnöd."

Bild: Ljunghögen utsnitt, 1655. Historiska kartor

Vi har här ovan en karta från 1655, här som ett utsnitt, där vi ser vi att Ljunghögen endast hade en liten åker nere vid Säveån. En äng finns också nere vid ån. Fägatan går söder ut mot utmarken.

En soldat med förnamnet Hallor bor på Ljunghögen 1665.

Erik Torsson

Mellan åren 1670 till 1703 är Erik Torsson och hans hustru brukare till Ljunghögen. Tio år senare år 1713 vittnar "Erick i Ljunghög" vid ett dop, kanske bor de kvar då?

Familjen:

• Erik Torsson, brukare
• Anna Eriksdotter, hustru, född 1634, död 1709
• Jon, Son, Gift 1693 med Börta ifrån Drängsered Norra
• Anna, Dotter, Gift 1693 med ryttaren Jon Svensson
• Kierstin, Dotter, Till Göteborg
• Anders, Son
• Börta, Dotter

Barnen borde vara födda på 1680–90 talen då det är troligen de som är dopvittnen och då borde de vara minst 15 år gamla.

Anders Svensson

Näste brukare är Anders Svensson och det är han mellan åren 1705 och 1720. Kanske bor förre brukaren Erik Torsson kvar för år 1713 är han vittne i ett dop.

Familjen:

• Anders Svensson, Brukare
• Britta, Hustru
• Maria, 1704-02-14, Dotter
• Anna, 1706-01-01, Dotter
• Lars, 1708-01-05, Son, Död 1715
• Sven, 1710-01-25, Son
• Anders, 1712-03-19, Son, Död 1714, 1 år 9 månader gammal
• Johanna, 1714-06-13, Dotter

Verkar konstigt för oss att döpa sin son till samma namn, men en son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Men i så fall vem var fadern till yngsta dottern Johanna ?

1725 och framåt

År 1740 görs en karta över torpet Ljunghögen, detta i och med storskiftet som hade sin början då.

Bild: Ljunghögen, Skattläggningsberedning – 1740. Historiska kartor

På bilden ovan ser man hus och ladugård i nederkanten av bilden och Säveån i överkanten.

Siffrorna betyder:

• Åker – Mulljord
• Åker – Grund och grusig miäle
• Äng - Bördig hårdvall
• Äng - Medelgod hårdvall
• Äng - Hård och staggwall (våtmark?)
• Äng - Lindwall
• Två kåltäppor
• Två humletäppor
• En liten kalvhage
• Beteshage – övervuxen med en och ljung
• En gammal förfallen katsegård (fast fiskeställe)

Det står också: Detta hemman äger ingen skog mer än till bränsle av ene på utmarken. Till timmer, gärdsgårdar, mm hämtas på Floda säteris enskilda skog. Kvarn eller kvarnställe finns inte. Mulbete finns på samfälld utmark med Skallsjö by. Hemmanet kan inte utvidgas.

Olof Olofsson

Nästa brukare är Olof Olofsson och Anna Helgesdotter. Olof Olofson är från Tollestorp i Stora Lundby och Anna Helgesdotter kommer från Oryd. De brukar torpet mellan åren 1725 och 1750, så på deras tid såg torpet ut som på kartan ovan.

Familjen:

• Olof Olofsson, Brukare, dör 1757
• Anna Helgesdotter, född 1687, från Oryd. Dör år 1756 69 år gammal i svullnad och magesjuka
• Olof, son, gift 1746 med Annika Börjesdotter ifrån Ubbared
• Helge, son
• Simon, född 1726 (1724 ?), son, näste brukare
• Lars, född 1731-06-24, son, gift med Ella Börjesdotter i Lilla Håvared
• Ev. dotter, född 1734, död 1756
• Ingeborg, 1735-05-04, dotter, död 1756
• Kierstin, dotter, gift 1748 med smeden Hans Carlsson på Floda bruk (kniphammar)
• Britta, dotter, omyndig 1757, gift 1758 med Erik Nilsson

De är brukare eller kanske är de åbo? Åbo för from nu verkar stället gå "i arv".

Anna Helgesdotter dör år 1756, 69 år gammal i svullnad och magesjuka. Olof Olofsson dör året efteråt, år 1757 och efter honom finns en bouppteckning. Trots att vi sett att torpet hade mycket ljunghedar så verkar de haft det förhållandevis bra. De hade 1 tjur, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 9 får, 1 galt och en gammal häst. De hade 4 tunnor? råg och 6 tunnor? korn till utsäde. Dessutom fick de en behållning på 93 riksdaler.

Simon Olofsson

Äldste son Simon kommer att ta över hemmanet runt 1750 enligt mantalslängderna. Hustrun Britta Andersdotter kommer från Drösebacka.

Familjen:

• Simon Olofsson, född 1724 el. 1726, åbo?, son till Olof och Anna, för 1770
• Britta Andersdotter, född 1727, hustru, dör 1787
• Dödfödd flicka, 1760
• Anna, 1761-03-01, Gift med Peter Jönsson från Ljunghögen?, dör 1840
• Anders, 1763-07-17, Gift 1790 med Karin Andersdotter från Västra Viebo
• Kerstin, 1767?, Gift med Olof Olofsson ifrån Ubbared
• Ingeborg, född 1768-08-21, Gift med Samuel Larsson ifrån Stora Lundby

Simon Olofsson dör 1770, 46 år gammal i hetsig feber. Efter honom finns även här en bouppteckning. Arvet delades mellan änkan Britta Andersdotter och omyndiga barnen, Anna, Anders, Kierstin och Ingeborg. Kreaturen som tog upp var 4 kor, 2 stutar, 1 kviga, 4 får, 1 bagge och 1 brun häst. Britta Andersdotter dör 1787 i hetsig feber även hon.

Kyrkvägen

Förbi Ljunghögen gick "Floda Kyrkeväg", "vägen till Floda bro" i en någorlunda rak sträckning mellan Floda säteri och Skallsjö Högar. På en karta över Skallsjö by från 1768 syns att vägen passerar den lilla bergknallen "Pissekullen". Här på behörigt avstånd från kyrkan var det ofta nödvändigt för kyrkobesökarna att ta en liten paus. Ljunghögens nuvarande bebyggelse har nästan helt utplånat den gamla vägen, men vid Pissekullen kan den fortfarande skönjas på tomtmark. Den nuvarande Gamla Kyrkvägen går delvis i den ursprunglig sträckningen och namnet minner om den väg som funnits.

1780-talet och framåt

Petter Jönsson

Familjen:

• Petter Jönsson, 1741, åbo?, Måg, dör 1817
• Anna Britta Simonsson, 1761-03-01, hustru, dotter till Simon och Britta, dör 1840
• Jonas, 1781-07-01, son, dör 1809,
• Ingeborg, 1784-10-20, dotter
• Simon, 1788-03-21, son
• Britta, 1793-01-06, son
• Ett dödfött gossebarn, 1795-11-15
• Christina, 1795-11-15, 1795-11-22, dör 8 dagar gammal i magsjuka
• Anders, 1796-12-26, son
• Carl, 1800-01-29, son
• Jonas, 1803, 1805, son

Petter Jönsson dör 1817 och även efter honom finns en bouppteckning:

Boupptecking efter framlidne hemmansbrukaren på 1/8 frälsehemmanet Ljunghögen Petter Jönsson finns en bouppteckning. Han efterlämnande änkan Anna Simonsdotter samt 4 barn. Två myndiga, Simon och gifta dottern Ingeborg och två omyndiga, sonen Anders och dottern Britta. Det fanns skulder till kapten Tham på Floda för resterande 8 skjutsresor räknat till årets början 1817 a 1½ riksdaler bco. Husrötan enligt hållen syn. Sven Larsson måg i huset och Simon Pettersson, äldste sonen.

Värdesaker (en hel del saker runt brännvin):

• Silver: 1 brännvinsbägare
• Koppar: Brännvinspanna
• Malm: 1 stor gryta
• Tenn: 1 djupt fat, 1 stort fat, qwarter, 1 djup tallrik,
• Glas: buteljer och brännvinsglas
• Böcker: Bibel och psalmbok

Kreatur:

• 1 svartgrimig ko
• 1 rödhjelmig ko
• 1 röd kviga
• 1 rödhjelmig kvigkalv
• 1 rödgrimig tjur kalv
• 4 får med lamm
• 1 får utan lamm
• 1 xxx
• 1 vit galt 2 år
• 1 vit sugga
• 4 grisar
• 1 brunbläsigt sto ??

Förklaringar:

• Grimig = brokig/strimmig på huvudet om boskap
• En ko som är "rödhjelmig" har en rödaktig färg på huvudet. Används när huvudet skiljer sig i färg från resten av kroppen.

Sven Larsson

Samtidigt med Petter Jönsson bor hans måg Sven Larsson och äldsta dotterns familj på hemmanet.

Familjen:

• Sven Larsson, 1785-04-20, Åbo, Måg
• Ingeborg, 1784-10-20, Hustru, Dotter till Petter och Anna
• Lars, 1812-04-06, Son,
• Inger Lena, 1809-06-24, Dotter,
• Kristina, 1815-07-01, Dotter,

Några år efter Petter Jönssons död flyttar familjen Sven Larsson ut från Ljunghögen. De flyttar då till Skallsjö skattegården.

Tas åborätten bort nu runt 1820 ?

From runt 1820 bor inga åbor längre på Ljunghögen, inte heller några torpare. Nu är det statardrängar med familjer som bor där. 1819–20 bor Jonas och Anna med deras familj där också bor Anders Kleman med hustrun Börta Knutsdotter på Ljunghögen. Har hemmanet det blivit lite som en statarlänga tro? Eller hänger det ihop med ägaren till Floda säteri, Wilhelm Tham som gör konkurs år 1821, eller något annat?

I vilket fall som helst så flyttar nya statardrängar in och de föregående flyttar ut. Under många år står inte ens vilka som bodde på stället utan bara brukas under Floda.

Ljunghögshage, en backstuga

I varje fall på 1860 och 1870-talet fanns också en backstuga med namnet Ljunghögshage i området, oklart var. Här bodde en f.d. soldat Fredrik Anders Brant med sin familj.

Familjen:

• Fredrik Andersson Brant, 1816-02-19, Fd. Soldat, Från Hemsjö
• Karolina Eriksdotter, 1812-09-15, Hustru,
• August, 1846-04-26, Son,
• Erik, 1849-09-25, Son,
• Karolina, 1842-11-05, Dotter, Flyttar till Heden 1864
• Sofia, 1852-08-27, Dotter, Flyttar till Oryd 1864
• Emma Kristina, 1856-02-10, Dotter

Blir ett torp igen – 1850 talet

Erik Andersson och hans hustru Inga Lena Pehrsdotter

Vad som händer nu på 1850-talet är osäkert, kanske fick statarna bo någon annanstans, i någon statarlänga.

År 1854 flyttar Erik Andersson och hans hustru Inga Lena Pehrsdotter med familj in. De flyttar in från Kullen. Erik Andersson står som torpare from nu. De och deras släkt kommer att bo här länge.

Familjen:

• Erik Andersson, 1817-09-16, Torpare
• Inga Lena Pehrsdotter, 1821-02-10, Hustru
• Johan Alfred, 1854-11-06, Son
• Anders Peter, 1857-09-06, Son
• Axel Edvard, 1862, Son
• Emma Christina, 1843-10-23, Dotter
• Anna Charlotta, 1845-09-03, Dotter
• Anna Sofia, 1851-01-01, Dotter

Inga Lena Pehrsdotter dör 1880 och Erik Andersson 1889.

Ivarssons

Carl Ivar Fredriksson och dottern i huset Anna Sofia

Yngsta dottern Anna Sofia träffar Carl Ivar Fredriksson. Han var född i Göteborg och år 1878 flyttar han till Skallsjö från Bergum. De kommer även de att bo på torpet.

Äldste sonen Carl Edvin Ferdinand föds i maj 1878 och äldsta dottern föds 1879. Kan det ha varit någon tragisk epidemi som gick sommaren 1881 för bägge de äldsta barnen dör inom två veckor då?

Familjen:

• Carl Ivar Fredriksson, 1849-02-01, Arbetare, senare torpare
• Anna Sofia Eriksdotter, 1851-01-01, Hustru, Dotter i huset
• Carl Edvin Carlsson, 1878-05-10, Son, Död 27/6 1881
• Anna Emilia Carlsdotter, 1879-09-27, Dotter, Död 6/7 1881
• Carl Alfred Ivarsson, 1882-02-12, Son, Flyttar till Göteborg 1900
• Hjalmar Ivarsson, 1884-03-12, Son, Flyttar till Masthugget 1907
• Edvin Ivarsson, 1885-11-14, Son, Flyttar till Skallsjö Västergården 1901
• Gustaf Ivarsson, 1888-11-27, Son, Flyttar ut 1907
• Ellen Charlotta Ivarsson, 1893-08-30, Dotter, Flyttar till Göteborg 1914

Man kan undra om Carl Ivar Fredriksson byter tilltalsnamn från Carl till Ivar? Eller kanske kallades han alltid så? I vilket fall som helst står de två äldsta barnen med efternamnet Carlsson/Carldotter från början medan de yngre alla heter Ivarsson.

Carl Ivar Fredriksson sadlar om runt åren 1900–10 och blir nu plåtslagare.

Bild: Edvin Ivarsson och Anna Charlotta Johansdotter – kanske när de gifter sig 1907 – Foto Anonym givare.

Edvin Ivarsson

Sonen Edvin föds 1885 och när han är 16 år gammal flyttar han till Skallsjö Västergården och där han arbetar som dräng. Där träffar han Anna Charlotta Johansdotter som bor på torpet Hultet ovanför Skallsjö Skattegården. Faktum är att hon verkar ha varit född i Gamla Hultet (Brännet) som låg nära där skjutbanan vid Högsboholmsvägen låg. Hultet är bara 500 meter bort och säkert så var det här de träffades. De gifter sig 1907 och flyttar tillbaka till Ljunghögen. Nu står även Edvin Ivarsson som plåtslagare. Kanske är det hans far som lär upp honom? Nu föds tre barn (det ska bli fler) innan de flyttar till Lerum 1912, och där Ölslanda Skattegården Löfhyddan N:o 1.

Bild: Skogslyckan kanske på 1940-talet - Foto Anonym givare.

Edvins mor Anna Sofia Eriksdotter dör 1917 och fadern dör 1921. Det huset som föräldrarna bodde i var säkerligen det hamla torpet som stått där sedan många år. Runt åren 1918–20 byggs ett nytt stort hus kallat Skogshyddan. Troligen rivs det gamla torpet i samband med detta.

Nu år 1923 flyttar Edvin, Anna Charlotta och familjen tillbaka till Ljunghögen från Lerum/Ölslanda. Nu har familjen utökats med ytterligare sex barn.

Familjen

• Edvin Ivarsson, 1885-11-14, Plåtslagare, från Skallsjö Västergården, död 11/6 1943
• Anna Charlotta Johansdotter, 1882-10-06, Hustru, från Hultet i Skallsjö, dör 1953
• Alma Linnéa Ivansson, 1907-06-18, Dotter
• Erik Gustaf Ivar, 1909-07-15, Son
• Sigrid Elvira, 1911-09-04, Dotter
• Gunnar Bertil, 1913-11-04, Son
• Lilly Sofia, 1915-12-09, Dotter
• Åke Edvin, 1918-02-05, Son
• Alice Karola Josefina, 1919-11-21, Dotter
• Rune Hjalmar Georg, 1922-02-19, Son
• Signe Ann Marie, 1925-07-19, Dotter

Bild: Edvin Ivarsson ska ha haft Skallsjös första bil – Foto Anonym givare.

Jonas Fredrik Florell och rörläggeri

Edvin arbetade som plåtslagarmästare och det gjorde också sonen Gunnar. Äldsta dottern Alma gifter sig med Jonas Fredrik Florell. Jonas Florell var rörläggare/plåtslage vilket även Edvins två söner Åke och Rune gjorde. På 1940-talet arbetade nästan alla i familjerna Ivarsson och Forsell på firman Ivarsson & Florell. Även dottern Lilly arbetade där som kontorist.

Bild: Edvin Ivarsson till höger – Foto Anonym givare.

På 1940-talet bor både familjen Ivarsson och Florell på Skogshyddan som stället nu kallas.

Bild: Skogshyddan kanske på 1940-talet – Foto Anonym givare.

På 1950-talet gifter sig dottern Lilly med en Nils Käck och dottern Signe med en Sven Segerberg. Signe och Sven Segerberg kommer att bo på Skogshyddan.

Bild: Skogshyddan karta på 1950-talet – Mats Ericson

Bild: Skogshyddan och Lillstugan kanske på 1950-talet – Foto Anonym givare.

Familjerna som bodde där på 1950-talet

• Lillstugan
• Bertil Gunnar Ivarsson, 1913-11-04
• Elin Astrid Margareta Ivarsson, 1915-03-17
• Solveig Margareta Ivarsson

• Bodde där bara på helgerna
• Alice Karola Josefina Ivarsson, 1919-11-21

• Övervåningen
• Jonas Fredrik Florell, 1904-12-18
• Alma Linnéa Florell, 1907-06-18
• Bert Ingvar Florell
• Berit Lilian Irene Florell

• Övervåningen
• Klas Göran Florell

• Undervåningen
• Sven Olof Lennart Segerberg, 1922-08-25
• Signe Ann-Mari Segerberg, 1925-07-19
• Ann-Marie Gun, Segerberg
• Monica Ann-Charlotte, Segerberg

• Flyttar till Göteborg
• Nils Erik Bernhard Käck, 1914-12-24
• Lilly Sofia Käck, 1915-12-09

Ålderdomshem

När fullmäktige sammanträdde den 1 juni 1943 meddelades enligt §10 att fru Klara Berg, Tollered ställt medel till förfogande för tomtköp och fullmäktige beslöt redan i samma sammanträde förvärva en genom gåvan aktualiserad tomt kallad Elfska tomten på Ljunghögen i Floda, idag bebyggd med villafastigheter. Området omfattade ca 7000 kvadratmeter och har ett högt och vackert läge men just på grund av höjdläget ansågs tomten mindre lämplig för att användas som ålderdomshemstomt.

Bild: Skogshyddan troligen på 1980-talet – Foto Anonym givare.

Hyreshusen

Hyreshusen byggs 1988 (gamla kyrkvägen 3,5 och 7) .

Bild: De nya lägenheterna - 2025 – Foto Mats Ericson.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson) och Mats Gustafson

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Anonym källa, Lerums vägar fyra socknars vägar (Lars-Erik Karlsson för Skallsjö)

Bilder: Lantmäteriets historiska kartarkiv, Anonym källa och Mats Ericson