Sävhult, fyra gårdar

Dessa är fyra gårdar är:

• Marbogården
  
• Östergården
• Kullen
• Svenningsgården

Notera ! Att nedan kommer inte dessa gårdar att behandlas

• Ödegärdet
• Marbohult
• Sävhults tå (Hemsjö socken)

Ursprunget

Runt Sävhult har det bott människor sedan stenåldern. Det finns ett flertal stenåldersboplatser nere vid sjön Ömmern. Andra fornlämningar är av järnålderskaraktär.

Sävhultsgårdarna är några av de äldsta gårdarna i socknen. Redan på tidig medeltid ligger i varje fall en gård på Sävhult. Troligen är den äldsta gården dagens Marbogård. Äldsta källan är från 1540 och då heter byn Seffshult.

1550 och framåt

Sedan 1550 upptas fyra gårdar, och snart tillkommer ännu en gård. Dessa gårdar har från början inga namn i mantalslängderna. Notera att detta är dagen namn !

• Östergården i jordeböckerna ett kyrkohemman. Gården ligger i varje fall österut.
• Marbogården i jordeböckerna ett kyrkohemman. Namnet är givet efter Anders Marbo, dvs en innevånare i Marks härad (1585).
• Kullen i jordeböckerna ett skattehemman. Vilken kulle diskuteras nedan.
• Svenningsgården i jordeböckerna ett frälsehemman. Förleden är det då brukliga förnamnet Svenning.
• Ödegärdet för första gången i jordeböckerna år 1590, hemmanet måste någon gång legat öde.

1550 års jordebok uppger som kyrkobonde Karl i Sävhult och som prebendebonde Helje i Sävhult.

Älvsborgs lösen har ingen kyrko- eller prebende-bonde, däremot redovisas som kronobonde änkan i Sävhult som äger 1 kävlingsoxe, 4 stycken kor och utger för dessa i penningar 5 mark och 2 öre. Detta kan betyda att kyrkoegendomen är indragen till kronan under Gustav Vasas regering.

Slutet på 1600-talet

Den äldsta kartan över Skallsjö med säterierna Nääs, Floda och Högsboholms ägogränser är från 1655. Troligen tillkom den på initiativ av Johan Örnevinge som ofta hade tvister med Ulfsparre på Nääs säteri. På denna kartan finns fyra gårdar. Kullagården, Marbogården, Assersgården och Larsagården.

Om det är Assersgården eller Larsagården som blir Östergården och Svenningsgården är oklart. Tittar man på kartan så verkar det som Larsagården flyttas och blir Svenningsgården. Även verkar det finnas en brukare vid namn Asser men det framgår inte vilken av gårdarna det var. Det verkar också som att Kullen då låg mer västerut och på eller vid en högre kulle på denna tiden. Både på kartan från år 1655 och från en skifteskarta från år 1700 syns detta tydligt.

På bilden ovan är: 2 åker, 3 äng, 4 humlegårdar, 6 kohage, 7 skogen

Personer på olika gårdar

Under 1600-talet är det bara mot slutet vet vi vilka gårdar det är som anges. År 1642 anges, Anders, Jöns och Assar är brukare. År 1660, Jöns, Helge, Svenning och Anders är brukare. Kan några dessa ha givit upphov till gårdsnamnen ? År 1689 påträffar vi Anders Bock i Marbogården som då blir far till ett barn och samma år är en Jöns i Sävhult vittne till ett dop.

1690-talet

Under 1690-talet finns några brukare som Lars på Marbogården, Anders Jönsson, Ambjörn på Kullen, Anders Andersson, Svenning och Helge. Hustrur är Elisabeth på Kullen och Elin på Marbogården. Mot slutet av 1690-talet finns Mattis Larsson och Anders Ambjörnsson. Är de söner till Lars och Ambjörn ? Anders Jönsson dör 65 år gammal år 1699. "Han lades sydost ifrån koret" står det i kyrkboken.

1700-talet

År 1701 dör Anders Bock på Marbogården endast 44 år gammal, han " Lades söder ifrån klåckstapeln" Samma år begravs ryttaren Jon Rafvelsson på Sävhult, 52 år gammal. Fortfarande finns Lars i Marbogården och Ambjörn på Kullen. År 1703 blir Måns på Östergården far till en dotter Kierstin. Nu finns de olika gårdarna i mantalslängderna. Från Mantalslängden år 1706 finns:

• Kullen Ambjörn / Anders
• Marbogården Anders / Lars / Lars (Lars är båtsman)
• Svenningsgården Anders/Anders
• Östergården Måns / Jon

Vittnen vid dop 1707 var Anders Ambiörnsson, Lars Hälgiesson, Anders Nilsson och Anders Hälgesson

Sävhult - Marbogården

1700-talet

På 1700-talets början bör tre familjer på Sävhult-Marbogården. Och det är en Anders och två st. Lars som bor på gården. Redan på slutet av 1600-talet så finns det personer som heter Anders men om det är Marbogården är oklart. Men troligen är det samma Anders som heter Bengtsson i efternamn. Den ene Lars är båtsman och troligen heter den andre Lars Helgesson. Lars Helgesson själv dör 1737 79 år gammal. Mot mitten av 1700-talet är det lite rörigt med olika brukare. Det är Sven Assarsson, Anders Andersson och Erik Bengtsson. På 1750-talet finns Johan Jonsson som brukare och hans hustru heter Kerstin Olofsdotter Det verkar fortfarande finnas båtsmän på gården för en båtsman Lars Vätla får en son Anders år 1754.

År 1758 dör Johan Jonsson och lämnar efter sig en bouppteckning. Han och hans familj verkar ha det rätt bra ställt. De har två oxar, 2 tjurar, 6 kor, 2 kvigor, 5 får, 4 lamm och en sugga.

Omkring år 1758 köps Marbogården av Nääs från Högsboholm.

På slutet av 1700-talet så är Anders och sedan Jon Jonsson åbo. Jon (Jonas) får 1771 sonen Anders men dör i hetsig feber år 1783. Sonen Anders, född 1771-09-06 (alt. 1771-09-29) tar över och gifter sig med Anna Eriksdotter, född 1774. Redan på 1790-talet står hans mor som utgammal. Inte heller hans bror kan arbeta, han är krympling och ständigt sjuk. Anders och Anna brukar gården tom 1810-talet.

1800-talet

1800-talets första hälft

Åren 1819 tom 1831 står det bara att gården brukas under Nääs, inga specifika. År 1835 flyttar Anders Pehrsson, född 1803-10-27 in på gården tillsammans med sin hustru Anna Cathrina Hansdotter, född 1794-04-22. Två år senare 1837 flyttar en ny torpare in, han heter Anders Eriksson, född 1795-06-14 med sin hustru Ingeborg Håkansdotter, född 1796-11-27.

På den tiden ska det ha varir flera smågårdar som slogs samman och runt 1850 bildar de en enhet under ett bruk.

Anders Petersson

Runt år 1850 flyttar även ett nytt par in. Det heter Anders Petersson, född 1820-09-06 och hans hustru Stina Petersdotter, född 1820-08-18. Anders Petersson kommer att bli rättare och kommer att förbli så ända till 1890-talet, då är han och hans hustru 70 är gamla. Ett par år är Anders Peter Hansson rättare. Precis när 1900-talet börjar (1900-08-05) dör den gamle rättaren Anders Petersson och hans änka Johanna Petersdotter dör några år senare (1908-08-05).

Rättare

är en äldre titel för en förman vid ett större jordbruk.

Notera! Längre tillbaka i tiden, stipulerat i Alsnö stadga från 1200-talet, har beteckningen (rættari) använts dels på en person som anvisar de vägfarande ett övernattningsställe hos någon bonde ("visa till rätta").

1900-talet

Emanuel Carlsson Höglund rättare

År 1895 flyttar Emanuel Carlsson Höglund, född 1868-01-16, och hans hustru heter Alma Börgesdotter, född 1867-08-18, till Marbogården. Emanuel Carlsson Höglund kommer med hustru och två barn från Hanhals i Halland år 1895. Paret har 4 barn: Hildur Lusa, Judit Frideborg, Svea Adolfina och Ragnar Valdemar. Emanuel Höglund själv dör 1922.

Ragnar Höglund rättare

Den yngste Ragnar Valdemar Höglund, född 1896-12-05, kommer utbilda sig på den nybildade lantbruksskolan i egendomen Klagstorp i Västergötland. Ragnar Höglund efterträder sin pappa samma år som han dog. År 1923 gifter sig Ragnar Höglund med Anna Charlotta f. Gustafsson, född 1902-04-02.

Ragnar Höglund kunde gå lite som "Karlsson i Hemsöborna ", med tummarna i västen. Han kunde komma efter middagsrasten och sa att nu får ni börja jobba.

Det sägs att förvaltaren på Nääs, Erik Johnsson, var på inspektion och Höglund talade om allt de hade gjort. Då frågar Erik Johnsson "Men var tog pengarna vägen?"

Annars var Höglund mycket snäll och månade om ungdomarna. Han var medlem i Skallsjö missionsförsamling och där hade han hand om ungdomsrörelsen.

Familjen Liman

Oskar Vallentin Liman var född 1892-08-01 i Småland. Han var statare i Skillingaryd och hans första frun dog där. Nu ville han få det bättre för sig och sina barn. År 1932 gifter Oskar om sig med Selma Kristina Eleonora Andersdotter, född 1897-01-28. Efter några turer så flyttar familjen in på Marbogården år 1935, då närmast från Stora Lundby. Då är det fadern Oskar Vallentin tillsammans med mamma Selma och, dottern Rut och sonen Johan som flyttar. Här föds också senare då namngiven Margit Liman, senare gift Margot Säll (se nedan).

Intervju med Margot Säll född och uppvuxen på Marbogården och med Ingrid Scheefe boende på Haraldstorp - 2022-04-21

Margot (i mantalsuppgifterna står hon som Margit i tidiga år)

Margot Säll och Ingrid Scheefe framför Haraldstorp - 2022

Sävhult Marbogården och de som bodde där på mitten av 1900-talet

I Marbogården fanns det tre lägenheter i huset tom år 1959 när Peter Berg flyttar in. Rättaren på gården hade två rum och kök, senare även ett rum på andra våningen. Till var och en lägenheterna hörde en liten trädgård. Rättare Höglund hade en större med en berså. På trädgården odlades det bla bär och grönsaker.

Gården då

Nytt värmesystem och el installerades 1943. Telefonen gick via Jordås söder om Skallsjö i Hindås. Skulle man ringa till Floda måste man gå via Jordås-Hindås-Göteborg-Floda.

Erik Johnsson var förvaltare från Nääs fabriker (bodde och verkade i Tollered).

Varje lördag skulle hela gårdsplanen krattas så det var fint på Söndag. Någon dans var det aldrig då rättare Höglund var mycket religiös. Annars var helgerna mycket lugna på Sävhult. Men ofta åkte man bort för att träffa släkt och vänner i närheten.

Höglund själv hade privat en gris och höns.

Sävhult omkring 1940.

Fr.v Oskar Liman,"Hallstorpe" Herman Johansson, Alfons " Hallabron" Magnusson, Erik Tornström, Gunnar o Anders Jansson Östergården, Rättare Ragnar Höglund.
På vagnen: Gottfrid på Övergärdet med sonen Elon.

Ur Margot Sälls samling.

Hallstorpe , är samma torp som Haraldstorp

Djur och ladugården

Djur på Marbogården på 1950 talet var runt 45 st. djur. Det var ungdjur , mjölkkor och tjurar. Även minst 4 st. arbetshästar fanns.

Kvigorna betäcktes på Sävhult och dessa kvigor vallades sedan på våren ned till Lergraven och sedan till Ekuddens ladugård. Detta så kalvningen skulle ske på Ekudden.

Avelsdjur: Vid Vårgårda lantbruksutställning vann djuren från Sävhult pris.

Potatisen som odlades, plockades bla på potislovet av barn i trakten också lite rovor rensades.

Ladugården, lika stor redan på 1950 talet. Vid rännebryggan*) alldeles emot ladugårdens kortsida fanns ett numera rivet vagnslider. Där stod vagnarna på rad prydligt uppställda. Rännebryggan är på denna lada ingen bro utan en hel murad uppfart. En annan lada fanns också där säd förvarades som skulle tröskas.

*) Rännebryggan är uppfarten till rännet (höskullen) där höet förvarades.

Tvätta gjorde man i Tollered, där fanns det moderna tvättmaskiner, varmmanglar, m.m. Antingen gjorde man det själv tvättstugan eller så kunde man ta hjälp av tvätterskan som då gjorde hela arbetet. Men tvätterskan fanns alltid där och hjälpte till speciellt med manglingen som man inte fick göra själv. All tvätt stuvades i en stor unika-låda och Floda-budet Martin Kristiansson körde ned tvätten till Tollered där den tvättades och lakan manglades. Till och med "ladugårdskläderna" blev rena och fina.

Margots pappa hade varit ensam ett par år och hade lärt sig att både laga mat och tvätta vilket var mycket ovanligt på denna tiden. Detta när hans första hustru dött i TBC. Han cyklade hela vägen till Tollered för att basta. Sedemera, år 1952, köpte han en påhängsmotor vilket han tyckte var underbart.

År 1959 flyttade alla som bott på gården ut och den nya arrendatorn Peter Berg flyttar in.

Vägarna

På vintern använde man hästarna för att ploga vägen. Detta var ett svårt arbete då plogen var mycket svårstyrd. Krysset nere där vägarna från Floda, Tollered, Hindås och Sävhult möts kallas för Björnhålan.

Matvaror

Kött som skulle ätas saltades in på gården. Rättaren slaktade sin gris på gården. Ägg köptes lokalt.

Affärer och annan service

När man behövde något från affären skötte och Floda-budet Martin Kristiansson även detta. Man handlade i Tollereds konsumtionsaffär (Nääs konsum).

Drickabilen kom varannan vecka ända från Alingsås (Alingsås Bryggeri AB). Även en fiskbil fanns det men den kom på senare tid.

Posten hämtades i affären i Tollered, sedan i en post-box, nummer 25. Änne senare runt 1970 kom lantbrevbäraren. Margots pappa hade tidningen Värnamo-tidning, han var ju från Småland, och tidningen kom tre dagar i veckan via posten.

Andra varor kunde beställas via postorder-katalogerna såsom Åhlen & Holm och Halléns.

På gården Marielund fanns en sömmerska som gick under namnet "Vas-Olga". I tex ICA-kuriren fanns mönster på klänningar. Efter dessa mönster sydde "Vas-Olga" upp kläderna. Även i Tollered fanns en skräddare. I Alingsås fanns det Adas tygaffär och där köptes tygerna in.

Skola

Man gick i skola i Råbo skola upp till 6:an, man gick den 3 km långa vägen varje dag. Margot själv gick alla åren i Råbo skola, till samma år som skolan lades ned (1951).

Peter Berg flyttar in 1959

Peter Vilhelm Berg flyttar till Marbogården år 1959. Han var son till Gunnar Berg på Nääs fabriker. Hans fru hette Elsa Gunnel Margaret Berg.

Peter Berg var en mycket snäll människa men hans kall var nog aldrig att bli lantbrukare. Tex fick han ta hjälp med potatisen av grannen Anders Blidberg på Östergården, men inte ens detta fungerade bra. Det gick inte så bra att kombinera både Östergården och Marbogården. Tex när potatisen inte kom inte upp pga mycket regnigt väder.

Å andra sidan var Peter Berg mycket engagerad i många föreningar i Tollered. Han var en riktig hjälte i Tollered för Idrottsföreningen och scouterna. Han hade en Volvo Duett och körde runt alla till träningar respektive förening. Han körde även så många han kunde till olika läger.

Peter Berg innehade arrendet i 7 år varefter samtliga gårdar Nääs, Ekudden och Sävhult arrenderades av Hasse Ryberg.

Dagens Marbogård

Christer och Siv Hagelin bor och brukar jordbruket nu. Men de arrenderar bara gården för markerna och huset ägs av skogssällskapet.

Tyvärr borde ladan få ett bättre underhåll, trots att Christer flera gånger lagat taket regnar det in på minst 4 ställen.

Övriga gårdar

Kullen (Sävhult)

Enligt uppgift från Ragnar Höglund (från 1968)

Detta torp bestod förr av två lägenheter och två torpenheter och innehades under 1900-talets början av August Andersson och Johan Pettersson, den senare son till Store Petter.

Innehavare av lägenheterna har under åren skiftat, numera ombyggt och består endast av en lägenhet. Stället var i slutet på 1960-talet i fru Söderhälls, från Göteborg, ägo.

Svenningsgården

De ska ha funnits två Svenningsgårdar enligt uppgifter från Ragnar Höglund år 1968. Den första införlivades i ett större sammanhang när gårdarna köptes av P.W. Berg. Ladugården stod då 1968 kvar som en av Skallsjös äldre byggnader. Den andra bestod av två lägenheter och innehades i 1900-talets början av Store Petter och Massa Jakob. Numera står endast boningshuset kvar.

Svenningsgården byggdes om under 2:a världskriget för familjen berg i Tollered. Det skulle om kriget komma vara evekueringsbostad för dem.

Sävhult och där framför allt Svenningsgården, som var scoutstuga under en tid, var under långa tider platsen för olika scout träffar. Ibland kunde flera av de stora ängarna ockuperas av scouter. År 1948 var det ett internationellt scoutläger på Sävhult. Ibland kunde även torpet Haraldstorp vara sjukstuga.

Då 1968 hade huset sålts för att användas som sommarbostad.

Östergården

Enligt mantalslängderna ett mantal kyrkohemman

Har haft två brukare fram till åtminstone slutet av 1800-talet varför det blir svårt att redovisa var familjerna har bott och släktskapsförhållande.

Enligt uppgift från Ragnar Höglund (från 1968): Detta ställe skall ha innehafts och brukats av samma släkt i över 200 år. Alltså från far till son. Sista brukaren av denna släkt var Anton Jansson, som flyttade därifrån år 1950. Han var gift med Hilda från Kolabotten, vilken då 1968 fortfarande bodde i Floda.

Ur domböckerna

1684
Vid transaktionerna mellan Cronsköld och Gustav Persson om Nääs. Här nämns Östergården, Sävhult ½ -- två pund.

1694
Lagbjudning: grevinnan Eva Leionhuvud och friherrinnan Anna Catarina Flermning. Här nämns Östergården Sävhult som ½ rå och rörs hemrnan.

1711
Greve Oxenstierna anhåller att de som åverkat skog i hans skog måtte plikta. Här nämns Sävhults åbor Östergården och Kullen (Sävhult).

Personer som bodde på Sävhultsgårdarna på 1900-talet

Sävhult Marbogården

1940

Ragnar Valdemar Höglund 
Anna Charlotta Höglund
Inge Brigitta Höglund
Nils Lennart Höglund
Ragnar Kurt Ingvar Höglund
Anna-Lisa Höglund
Stina Linnéa Höglund

Oskar Vallentin Liman
Selma Kristina Eleonora Liman
Johan Gustaf Olof Liman
Margot (Margit) Iris Viola Liman

1950

Ragnar Valdemar Höglund
Anna Charlotta Höglund
Anna-Lisa Höglund
Stina Linnéa Höglund

Oskar Vallentin Liman
Selma Kristina Eleonora Liman
Margot (Margit) Iris Viola Liman

1960

Peter Vilhelm Berg
Elsa Gunnel Margaret Berg

1970

Hasse Ryberg

1980

Björneland ??

Sävhult Östergården

1940

Anton Jansson
Hilda Emilia Jansson
Anders Hjalmar Jansson

1950

Anders Filip Blidberg
Elsa Ingeborg Blidberg
Erik Johnny Herbert Blidberg

1960

Anders Filip Blidberg
Elsa Ingeborg Blidberg
Inger Gerthy Margareta Blidberg
Eva Gunvor Linnea Blidberg
Erik Johnny Herbert Blidberg

1970

Anders Filip Blidberg
Elsa Ingeborg Blidberg
Inger Gerthy Margareta Blidberg
Erik Johnny Herbert Blidberg

1980

Sommarstuga ??

Sävhult Kullen

1940

Erik Fridolf Jansson
Ida Josefina Jansson
Sven Åke Jansson
Knut Olof Vincent Jansson

1950

Viktor Amandus Johansson
Greta Elisabet Johansson
Rune Sivert Johansson
Evy Margareta Johansson
Johan August Petersson
Nils Åke Gerhard Johansson

1960

Fru Söderhäll från Göteborg

1970

1973-74

Jan Åke Ahlqvist
Kristina Marianne Ahlqvist
Åke Jesper Ahlqvist

1980

Jan Åke Ahlqvist
Kristina Marianne Ahlqvist
Åke Jesper Ahlqvist
Jenny Kristina Ahlqvist

Hitta hit

Kör upp till Sävhult (Östergårdsvägen Tollered). Förslagsvis ställ bilen där ängarna börjar. Alla husen är bebodda och verksamhet pågår på den stora Sävhult Marbogården. Fortsätt vägen fram, gårdarna ligger efter vägen och lite bredvid.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson

Källor: Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, "Nääs i äldre tider av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson", Skallsjöboken av Evald Widéll, SVERIGES ORTNAMN, Ortnamnen i Älvsborgs län, Margot Säll, Ingrid Scheefe, Kjell Johansson, Ragnar Höglund och Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län, 1994

Bilder: Mats Ericson, Karta ur Lantmäteriets historiska kartarkiv och ArkivDigital