Sturfsböle (Gökes)

Summering

Sturfsböle eller Gökes var ett torp under Floda. Det låg i norra änden av Stora Sturven, vid den s.k. Gökaviken. Det verkar börja brukas år 1665 av Joen och hans hustru Börta Olofsdotter. De efterträdes av Swen Brygelsson och hans hustru Anna Joensdotter. Deras dotter Elin Svensdotter gifter sig 1749 med en båtsman Jon Gök. Härifrån stammar namnet "Gökes" som torpet kallades. Den 28:e november 1902 flyttar Johannes Petersson till Lerum och sedan till fattighuset på Orrås, där han dör. Med detta är brukandet av torpet slut. Senare har det använts som sommarstuga och nu är det permanentboende.

Sturfsböle (här kallat Sturfweände) med Stora Sturven i nedre delen av bilden. Man ser torpet och fägatan som går ut till skogsmarken. 

Början (1650-1750)

Sturfsböle var ett gammalt torp under Floda som låg vid Stora Sturvens nordände i det som idag heter Gökaviken, allt detta i södra delen av Skallsjö. Förleden av namnet kommer ifrån sjön Stora Sturven och efterleden betyder nyodling eller gård. Det första vi ser är mantalslängder ifrån 1665 och då heter det Bölet kort och gott. Notera! att detta Bölet är inte det Bölet som ligger nära Lensjöns norra sida. Eventuellt finns ett samband med torpet Östra Sturvås som blir öde samtidigt. På en karta från 1654 finns inte torpet med. Några år senare, 1675 återfinner vi torpet i en dombok, nu kallas stället Sturvsände. Men med tiden kommer torpet att heta Stufsböle med lite olika stavningar. Det kommer också kallas Gökes men det kommer vi till lite längre fram.

De vi vet bor på torpet först är Joen, 1634 – 1699, och hans hustru Börta Olofsdotter, 1644 – 1710. Vi ser även Joen 1675 en dombok, där "Gunnar i Hasseldalen stämmer Joen i Sturvsände för bråk mellan hustrurna". Även Joens hustru nämns, hon heter Börta Olofsdotter. Efter att Joen dör 1699 står hans hustru Börta som brukare år 1700.

Börta efterträdes av Swen Bryngesdotter, 1665-1748, och hans hustru Anna Joensdotter, 1671-1729. Eventuellt är Anna dotter till ovan nämnde Joen. De har i varje fall tre barn: Elin, Karin och Jonas. Jonas var född 1713 och död 1738 bara 26 år gammal.

År 1727 nämns i domböcker torpare Swen Bryngelsson i Sturfvsände. Samma år bråkar C.G. Örnevinge om en lite vall:

Major F.C. Rahmfeldt — kapten C.G. Örnevinge angående en äng av 7 stackars vall som tillhör torpet Sturfvsände under Floda, som majoren innehaft sedan 1709, Kapten Örnevinge slagit höet i år, säger att det tillhör Östra Sturfvås. Torpare Swen Bryngelsson i 24 års tid åbott torpet Sturfvsänne och alltid dertill inbärgat nämnde nu stridige ägestycke, men har av andra hört sägas att i forna tider samma skall varit kohage till Sturfvås.

Rätten dömer att Örnevinge skall lämna tillbaka höet eftersom han inte bevakat sin ägorätt till ängen på 24 år .

År 1749 är Swen Brygelsson död sedan ett år men han har skrivit ett testamente:

Sturfvsböle testamente:

Swen Bryngelsson, hög ålder har i 50 år bebott frälsetorpet Sturfvsböle, detta lilla herrman. Elin Swensdotter, hemmadotter gjort dagsverken jemte all onera. Karin Swensdotter i tjänst hos andra.

Onera=Bördor

På kartan ovan ser man torpet med sin fägata mot skogsmarken. Det gröna verkar vara inägomarken.

Jon Gök och dottern Elin Svensdotter

Swen efterträds av dottern Elin Svensdotter som 1749 gifter sig med en båtsman Jon Gök. Härifrån stammar namnet "Gökes" som torpet kallades. Jon Gök kom från Hede och antecknas som avskedad båtsman. Både mannen och hustrun skrivs som bräckliga och år 1775 även som utfattiga.

Elin dör 1780 på Stufsböle av ålder och bräcklighet då 77 år gammal, Jon Gök flyttar tillbaka till Hede där han där 1782. Under dessa 30 åren får stället sitt smeknamn "Gökes" som lever kvar än idag.

Den "siste" torparen var Johannes Pehrsson och hans hustru Cathrina Carlsdotter. De flyttar in från Espelund 1851 där de varit inhyses.

Jonas Larsson

Under de sista åren som Jon Gök bodde på Strufsböle bodde även en Jonas Larsson på där. Hans hustru hette Britta Jonsdotter, 1739 – 1796.

Nils Jonasson och Kristina Andersdotter

Omkring år 1800 flyttar Nils Jonasson och Kristina Andersdotter in på torpet. Nils kommer från Åstebo och Kristina från Nääs led. De gifter sig med varandra år 1797.

Familjen ser ut så här runt 1820:

• Nils Jonasson, 1763-10-03, Torpare
• Kristina, 1768-06-18, Hustru
• Anders, 1801-08-28, Son
• Johanna, 1797-05-07, Dotter
• Kerstin, 1799, Dotter måste dött som liten
• Maria, 1800, Dotter, dör 6 månader gammal i koppor
• Kerstin, 1805-07-12, Dotter
• Maja, 1810-10-05, Dotter

Sonen Anders ny brukare

Nästa torpare är sonen Anders Nilsson som tar över på slutet av 1820-talet. Han förblir ogift under många år och både fadern, modern och systrarna Johanna och Maja bor kvar. Fadern dör 1837 och modern 1838. Anders Nilsson gifter sig 1841 med Anna Brita Carlsdotter från Ryggebol och troligen är det då som även syster Johanna flyttar ut.

Men år 1849 flyttar familjen till Östra Slätthult i Lerum 1849. Slätthult ligger bara 2,5 km fågelvägen från Sturfsböle, så man hade troligen mycket kontakter över sockengränsen.

Familjen ser ut så här innan flytten till Slätthult:

• Anders Nilsson, 1801-08-28, Torpare,
• Anna Brita Carlsdotter, 1815-02-08, Hustru,
• Johannes Petersson, 1838-09-24, Son, dör 1848
• Niclas, 1842-12-08, Son,
• Carl Anders, 1848-01-01, Son

Siste torparen

"Siste" torparen var Johannes Pehrsson och hans hustru Cathrina Carlsdotter. De flyttar in från Espelund 1851 där de varit inhyses. Paret får åtta barn

Föräldrarna och barnen enligt husförhör och en bouppteckning från år 1900:

• Johannes Petersson, 1823-12-30, Torpare,
• Cathrina Carlsdotter, 1824-03-30, Hustru,
• Anders Karl, 1858-11-19, Son,
• Johan Peter, 1864-01-21, Son, Senare Jan/Göka-Janne
• Edvard, 1871-09-01, Son,
• Anna Maria, 1850-01-14, Dotter, Då avliden
• Sofia, 1852-12-04, Dotter, Då avliden
• Emma Kristina, 1855-07-05, Dotter,
• Ida Charlotta, 1860-10-28, Dotter, Gift med Aron Hansson i Gullringsbo Lerum
• Matilda, 1866-11-22, Dotter,
• Emmeli, 1873-03-11, Avlidna dottern Sofias dotter
• Sofia, 1874-03-06, Avlidna dottern Marias dotter

Ett efter ett flyttar barnen ut men flera flyttar nog också tillbaka. Även så finns en rad barnbarn som bor på torpet.

Cathrina Carlsdotter dör år 1900 och i bouppteckningen fanns

• Möbler, 2 skåp, 3 soffer, 1 bord, 1 väggur
• Kökssaker, 2 grytor, 1 kaffekittel, mm
• Husgeråd, 1 spinnrock, yxor, sågar, grepar, mm
• Den avlidnas gångkläder, 4 linnetyg, 3 klänningar, 3 förkläde, 5 dukar, 1 nattröja, 2 schalar, 1 par kängor, 2 par strumpor
• Sängkläder, 4 lakan, 1 stecktecke, 1 bolstervar, 1 dyna
• Böcker, Diverse
• Kreatur, 1 ko
• Skulder, handlaren, Svante Sköld i Lerum, Hilma Johansson i Hedefors, m.m.
• Behållning, 67 kronor (c:a 5000 kr 2024)

Ja, hur fick man det att gå ihop ? Många måste ha arbetat extra med många olika saker.

Under några få av de sista år var sonen Edvard och hans familj torpare men de flyttar till Lerum 1902 den 21:e november. Familjen vid flytten.

• Edvard Johansson, 1871-09-01, Arrendator, Snickare
• Ida Sofia Eliasdotter, 1874-09-03, Hustru
• Signe Andrea, 1895-07-21, Dotter
• Vendela Dorotea, 1897-09-02, Dotter
• Johannes Wiljam, 1900-08-10, Son
• Dagmar Elisabeth, 1902-04-21, Dotter

Slutet på torpet

År 1902 är det slut på torpet Sturfsböle och den 28:e november är det över enligt församlingsboken. Först flyttar sonen Edvard Johansson och hans familj den 21:e november.

En vecka senare, den 28:e november flyttar Johannes Petersson till Lerum och sedan fattighuset på Orrås, där han dör 1909, 85 år gammal. Sonen Jan Peter flyttar till Ödslanda i Lerum, Johan Albert till Nicklasberg (Skallsjö lid). Dottern Matilda med barnen Gustaf Emil och David flyttar till "stan" och där till Örgryte.

Så var det slut på torpet efter 250 år.

Alla dessa personer som kallades för Gökes

Man kan undra varför så många personer kallades för Göka-någonting. På Granbacken bredvid fanns Göka-Janne och på Sundet också vid Stora Sturven bodde Göka-Britta och Göka-Kalle. Göka-Janne hade bott på Gökes/Sturfsböle men Göka-Britta och Göka-Kalle bodde hela livet på skogstorpet Sundet i Slätthult.

Sommarstugor och bostad

År 1946 köper bröderna Erik och Bertil Nordén marken av Birger Andersson i Västerdal. Där bygger de var sin sommarstuga. 

From runt 2007 är det nu permanentbostad.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Bengt Lindstedt

Bilder: Mats Ericson och Lantmäteriets historiska kartarkiv