Östra Sturvås

Summering

Östra Sturvås en skogsgård i södra Skallsjö från början på 1600-talet. Troligen var det mycket boskapsskötsel och mindre jordbruk. Från år 1670 till 1716 står gården om obesutten, i varje fall kunde man inte betala någon skatt. På senare år (1700 och 1800-talet) bodde här hela tre stycken Anders Andersson med familjer. Den siste "Sturv-Anders" och hans familj är de sista att bo på Östra Sturvås vilket skedde 1901. En av sönerna till "Sturv-Anders" Carl Herman Andersson blir riksdagsman och sitter i 1:a kammaren i närmare 20 år.

Början

Första gången Östra Sturfås dyker upp i skrifterna är i en jordebok från år 1602, då stavades det Sterfueås. Det finns även i tiondelängder under tidigt 1600-tal. Från början var det ett kronotorp, senare blir det ett frälsetorp. Namnet kommer ifrån att gården låg på en ås, som sträcker sig utmed sjön Stora Sturven.

Den förste man vet bott på Östra Sturvås hette Anders och han bodde där 1642. Kanske dör Anders för efter detta så står det änkan i mantalslängderna.

År 1647 köper Johan Gustav Öhrnevinge på Högsboholm Östra Sturvås.

Mycket boskap som betade i skogarna

På Sturvås och på andra avlägsna gårdar i skogsbygderna i Skallsjö, såsom Trullsås, var boskapsskötseln viktig. Den stora betesytan var utmarken. Större ytor än åkern upptog ängen, vilken saknas nästan helt nu. Det var sådan gräsmark som i första hand användes för hö till att ha under vintern. Inmarkerna, eller odalmarken, som det står på kartan kunde betas efter skörden och slåttern. Kanske producerade man då smör, ost, talg, kött och fläsk, hudar och skinn samt sålde levande djur. När sedan det blev mer och mer bebyggelse i skogarna så blev betesarealerna mindre och mindre och tex Trullås skrevs stegvis ned från ett fullt hemman till ett åttondels. I synnerhet i Bergums socken på 1700-talet, allt enligt Sverin Ström, handlade man mycket med oxar som de köpte på marknader, brukade med dem i sin jord, och sålde dem strax därpå antingen om våren, när sådden var över, eller om hösten till slakt.

Östra Sturvås vid bokstaven Q – 1751 – Lantmäteriets historiska kartor

Svåra tider, gården obesutten

Från år 1670 till 1716 står enligt mantalslängderna gården om obesutten och ingen borde ha brukat marken. Vad man kan se kunde uppenbarligen inte kunde betala någon skatt. Men nog bor här folk:

Vittnen: Karin Svensdotter Sturfåhs (1693) , Ingeborg Svensdotter i Sturfåhs (1694) , Elin i Sturfåhs (1697 , 1698, 1700 och 1701), pigan Anna i Sturfåhs (1700) och drängen Anders i Sturfåhs (1701).
Giftemål: Anders Jonsson från Bockeberg gifter sig med pigan Ingeborg Svensdotter ifrån Sturfåhs 1699. Anders Tårstensson från Sågarehagen gifter sig med Elin Svänsdotter från Sturfveåhs år 1701. Sven Bryngelsson gifter sig med Anna Jonsdotter från Sturfeåhs år 1702. Anders Svensson från Sturfveåhs gifter sig med pigan Börta Hansdotter år 1703.
Dödsfall: Oluf Andersson från Sturfveåhs dör 2 år gammal år 1706. Börta från Sturfve dör.

Konstigt nog byggs Sturfsböle (Gökes) 1665. Varför i så fall om det ena stället läggs för fäfot då ?

Åter besuttet och en köpsven från Engeland

År 1720 finns Anders på gården enligt mantalslängderna men snart, år 1725, är han fattig. År 1729 dör två äldre kvinnor på gården, det var Maret som var 70 år och Anna som var 63 år gammal. Anders får fyra barn vilka två kanske dog vid förlossningen, hustrun verkar heta Elisabeth eller Lisbett. Barnen heter Elin och Brita. Kanske även fanns en son Anders.

Samma Elisabeth blev 1737 fadder till ett nyfött barn, oäkta där fadern var "en ung köpsven från Engeland". Modern var från Göteborg så man kan undra hon och den "unga köpsvennen från Engeland" hade för koppling till Skallsjö?

Anders Ivarsson från Sturfås dör 1744 då 70 år gammal. Det är säker han som bara stått som Anders ovan.

Släkten Per Matsson

Efter Anders Ivarsson, detta runt 1750, tar Per Matsson över och efter honom tar, troligen är det hans son, Sven Persson över runt 1755.

Sven Persson gifter sig 1754 med pigan Karin Börjesdotter ifrån Ryggebol. Sven och Karin får åtminstone fyra barn: Stina, Börje, Britta och Anders. Sven Persson är brukare till 1780-talet då, troligen är det hans son, Anders Svensson tar över. År 1786 står det att Sven Persson är över 80 år bräcklig och hemmet brukas av sonen.

Anders Svensson gifter sig med Anna Britta Andersdotter från Bockaberg. De får åtta barn: Christina, Anders, Peter, Annica, Börge, Carin, Stina och Sven.

Någon gång på början av 1800-talet tar äldste sonen Anders Andersson över. Han gifter sig med Lisa Andersdotter och de får en dotter Johanna. Johanna dör bara 8 månader i magsjuka, kanske dör även modern Lisa Andersdotter för nästa hustru heter Ingeborg Johannesdotter. De får sex barn: Anders, Britta, Johannes, Johannes, Brita och Johanna.

Familjen Anders Andersson (född 1788)

Anders Andersson, 1788-09-22, Åbo
Lisa, 1788-02-16, Hustru,
Anna, 1811-11-10, Hustru, Dör ung??
Anna, 1812-12-20, Dotter,
Johanna, 1814-07-10, Dotter, Dör 1815
Andreas, 1816-01-01, ,

Dessutom

Annika Andersdotter, 1757, Svärmoder och änka
Anna Andersdotter, 1765-01-13, Änka, Mor till Anders Andersson
Stina Andersdotter, 1801-12-24, Dotter, Syster till Anders Andersson
Sven, 1804-03-04, Son, Bror till Anders Andersson

Anders Andersson (och hans familj flyttar till en backstuga vid Ribbatorpet. Med följer också svärmodern som i varje fall några år senare är bräcklig och fattig.

Familjen Anders Andersson (född 1790)

Efterträdaren heter samma sak, Anders Andersson, men är två år yngre. Hans hustru heter Ingeborg Johannesdotter. De får sex barn varav fyra dör unga.

Anders Andersson, 1790-09-26, Åbo, Gifta (19/4 1812).,
Ingeborg Johannesdotter, 1787-11-22, Hustru, ,
Anders, 1817-03-12, Son, Dör 1821
Britta, 1819-05-29, Dotter, Dör 1819, bara 3 dagar gammal
Johannes, 1820-11-19, Son, Dör 1821, 6 månader gammal i slag
Johanna, 1822-04-28, Dotter, Dör 1824
Brita, 1825-04-29, Dotter
Johanna, 1828-03-05, Dotter

Även finns en inhyses på gården

Britta Andersdotter, 1767-03-28, Piga, inhyses, fattig och nästan blind

Anders Andersson och Ingeborg Johannesdotter brukar gården i 20 år tills Anders Andersson dör 1837.

Änklingen Peter Jonasson

I samband med Anders Andersson död år 1835 flyttar en ny torpare in på gården. Han heter Peter Jonasson och är änkling.

Peter Jonasson, 1780-06-09, Ny Åbo, Änkling
Anders, 1812-08-20, Son,
Christina, 1815-01-21, Dotter,
Johanna, 1817-08-01, Dotter,
Elsa, 1820-04-24, Dotter,

Inhyses Maja Nilsdotters man satt på fästning

Som inhyses på gården bor också Maria Nilsdotter, 1790-12-08, och hennes två söner Johannes, 1827-05-25, och Niklas, 1830-07-01. Livet var nog rätt hårt dem för fadern Peter Jonsson, 1796-05-08, är dömd för 3:e gången stöld och sitter på Malmö fästning. Det står att han var "Försvarslös", dvs om man saknade laga försvar och kunde inte försörja sig själv. De flyttar sedermera till Stensjöhall och Peter Jonsson dör sedan 1850.

Anders Petersson

Runt 1850 tar Anders Petersson, sonen till Peter Jonasson, över som Åbo.

Anders Andersson (född 1838) "Sturv-Anders"

Redan tio år senare tar ännu Anders Andersson, född 1838 och son till Anders Petersson, över som åbo. Han kallas för Sturv-Anders. År 1874 så gifter sig Anders Andersson med Emma Matilda Petersdotter.

Familjen

Anders Andersson, 1838-07-23, Brukare, Kallad Sturv-Anders,
Emma Mathilda Petersdotter, 1855-04-11, Hustru, ,
Augusta Wilhelmina, 1877-12-12, Dotter, ,
Hulda Emilia, 1881-01-06, Dotter, ,
Johan Alfred, 1883-05-24, Son, ,
Anna Charlotta, 1886-06-10, Dotter, ,
Carl Herman, 1889-10-02, Son

Modern bor kvar

Maja Nilsdotter, 1810-10-05, Moder

Bouppteckning efter modern Maja Nilsdotter, död 6/4 1891.

Bouppteckningen efter Maja Nilsdotter som var fattighjon visar på en fattigdom vi har svårt att förstå i dagens samhälle. Hon efterlämnade: 4 st linnetyg, 1 duck, 1 förkläde, 1 kjortel, 1 liv av bomullstyg, 1 par strumpor, 1 par glasögon, 1 par tofflor och 1 psalmbok. Summa behållning var 4 kronor, avgår 1 kr till värderingsmannen vilket ger en behållning 3 kr.

Yngste sonen Karl Andersson

Sonen Karl Andersson (Carl Herman Andersson) flyttar till Rixö i Bohuslän där han blir stenhuggare. Karl Andersson blir senare riksdagsman. Han var socialdemokrat och satt i 1:a kammaren under åren 1938-1957. Han sa: Det bästa han varit med att införa, det var barnbidraget.

Karl Andersson - Svenskt porträttarkiv

Slutet

År 1901 den 16/11 tar det slut enligt husförhörslängden. Den datumen flyttar familjen till Hedefors. Virket ska ha tagits till vara så som man ofta gjorde. Virket kommer att användas till att bygga ett hus i närheten av Orrås. Så nästan exakt 300 år fanns Östra Sturvås som en gård. Nu finns bara rester av grunden och murstocken kvar (och en jordkällare?).

Hitta hit

Pga att det enskild väg som man inte kan köra bil på utan tillstånd och dessutom går det inte att parkera någonstans på vägen i närheten. Så får man ta sig på annat sätt än med bil, till Östra Sturvås. Från vägens slut vid Västerdalsvägen 85 (Gökes / Sturfböle) går en stig väster ut. Gå den c:a 300 meter i svag uppförslut tills den planar ut. Resterna av gården finns på höger sida (norra sidan mot Stensjön) av stigen kanske 50 meter in.

GPS koordinater finns här på hemsidan.

Lantmäteriets Topografiska karta

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Lars-Erik Karlsson, Ortnamnen i Älvsborgs län och Severin Ströms Wädtle Härad

Bilder: Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv, Lantmäteriets Topografiska karta och Svenskt porträttarkiv (Creative Commons BY-NC-SA 4.0)